dagisdag

En ny dagisdag på ett nytt dagis, det är vad jag haft för mig idag. Det är alltid mer eller mindre knepigt att börja på ett nytt ställe. Barnen testar gränserna och det är svårt eftersom man inte känner till vilka regler som finns på just det dagiset. Men idag tyckte jag att det gick hyfsat. Jag har väl blivit mindre rädd att ta i redan från början. Det bara är ju så att barnen ska ha respekt för den vuxna personalen, också om man är ny. Så det är bara att kräva respekten. Faktum är att jag släpade ett barn ner i pulkabacken efter en pulka, eftersom han vägrade att hämta pulkan som han själv lämnat i backen fast jag sa åt honom att göra det. Jag kände mig som en hemsk, elak tant, men jag tror att det gjorde susen. Nu vet killen att det också gäller att lyssna på mig. En annan i personalen frågade före hon gick hem om jag nog kommer imorgon igen... Jag sa naturligtvis ja och hon tyckte det var bra, för jag hade så god hand med barnen, tyckte hon :-) Undrar just om pulkabacksincidenten hade nåt med det att göra...? Men sånt är ju alltid skoj att höra. Däremot var det ju inte så skoj att ett (litet) barn började gråta när jag var sista kvar i personalen och han inte blivit hämtad än. Men han slutade nog sen. Det är faktiskt andra barnet som gråtit när jag börjat på ett nytt dagis nu den senaste månaden. Men man måste ju tro när övrig personal säger att det inte är nåt ovanligt, att barnen alltså bara är såna som har svårt att vänja sig vid förändringar.

Det jag egentligen hade för avsikt att skriva om min arbetsdag var att nog sjutton är det KALLT att stå ute och övervaka barn! Jag hade min canadaboots, men i dem var det då ingen värme. Imorgon provar jag nog med vandrardojorna, fast de inte direkt är vinterskor. Kanske är de ändrå bättre. Fötterna är dock alltid värst, resten klarar sig nog. Jag är bra på att bylta på mig :-)

Min man har för övrigt ett projekt av stora mått för sig i köket. Vi fick en muurikka i bröllopspresent, men vi har inte använt den. På omslaget står att man före användning ska hetta upp muurikkan tills den blir svart och sen fetta den med matolja (eller späck, men vem har det hemma?) och smeta på tills den är jämnsvart och fin. Typ. Nu ville Kennet göra det där på vedspisen. Funderade att det nog går bra om man tar bort ett "lock" som finns ovanpå spisen, för då kommer ju elden direkt på muurikkans botten. Då är det ju som öppen eld. Sagt och gjort. Till hans försvar måste jag ju nog säga att jag också trodde att det skulle gå bra. Men det gick inte riktigt som vi tänkt oss. Det blev nämligen en blå-svart stor fläck där elden kom åt att hetta upp muurikkan. Och inte alls svart på resten av muurikkan... Nu donar och fixar Kennet i varje fall i köket (han hämtade just mera ved från pannrummet) och jag bloggar :-) Men egentligen höll jag på med studier. Har printat ett papper... Återkommer i varje fall om hur det gick med muurikkan sen.

Studier, ja... Jag är idag mer fast besluten att det nog ska gå att studera samtidigt som jag jobbar. Det gjorde jag ju i fjol! Så nu har jag som mål att före julen avklara två kurser, kanske tre, men den sista är lite mer osannolik. Det är en teologikurs, så jag ska gå och kolla om den går som helgkurs nångång efter jul, det kanske är ett bättre alternativ än att försöka boktenta. Jag är så dålig på att plugga här hemma.

Jeps, jeps. Snart kommer "Äntligen hemma" på TV! Ska kolla hur det går för min älskling i köket!

Årstidsväxlingar

Jag har i ungefär en veckas tid tänkt skriva en höstlovsblogg. Under tiden jag inte har kommit till skott med den saken har det blivit vinter! Så nu gav jag inlägget ett annat, mera passande, namn.

Men jag börjar med höstlovet. Jag hade faktiskt höstlov från jobbet jag hade just då. Att vara inhoppare betyder ju att man byter jobb mest hela tiden. Då hade jag ett vikariat i Purmo, det tog slut i fredags. Imorgon börjar nästa vikariat, den här gången i Ytteresse. Arbetsplatserna byter, men jobbet är ändå rätt lika, barn är inte så olika på olika dagis. Alla äter ungefär samma tider, är ute samma tider, vilar samma tider, far hem samma tider. Men på höstlovet var jag alltså ledig, torsdag-fredag. Då kom min systerson på besök :-) Det var riktigt skoj. Kennet och jag hämtade honom från en bensinstation, dit min syster körde honom. Praktiska arrangemang.


Då på torsdagen spelade Kennet och han datorspel. Bilspel är T:s stora passion i livet. Jag tycker att det lätt blir lite väl mycket av datorspelandet. Å andra sidan så är ju bilspel rätt så harmlösa. Värre är det om han börjar spela våldsamma spel.


Vad gjorde vi annat? Jo, på torsdag kväll hade vi lite myspys, åt godis och chips och drack cokis. Och såg på Bolibompa och Expedition Vildmark, där barnen besteg Kebnekaise. Spännande, tyckte vi alla tre. Lite senare på kvällen tittade Kennet och T på "Pimp my ride", ett av Kennets favoritprogram, som alltså T också tyckte var skoj. Hur kommer det sig egentligen att en del pojkar, som T, ända från riktigt liten har varit traktor- och bilintresserad? Han har aldrig nånsin brytt sig om mjukisdjur eller dockor. Inte ens som baby kramade han nallar eller liknande. Är det faktiskt för att han blivit uppmuntrad till att leka det som traditionellt kallats för pojklekar? Ja, ja... På fredag, vad gjorde vi då? Jo, då byggde pojkarna lego. T byggde en jättefin skördetröska. Dessutom hälsade vi på Kennets syster och hennes barn, av den enkla anledningen att vi behövde printa några papper. Jag skulle lämna in ansökningar till ett jobb som jag inte kommer att få. Våra syskonbarn lekte så fint tillsammans. På eftermiddagen var det byte till vinterdäck som gällde. T hade med sig riktig arbetshalare :-) Då dök också Kennets syster med familj upp. De bytte också däck. Men det var med oss T och L var, för oss fick de hjälpa :-) Kanske hade de fått hjälpa de andra också om de frågat... Jag gjorde inte så värst mycket annat är lossa lite bultar, för jag kom på att hämta kameran och fotografera. T tycker INTE om att vara på kort, men då fick jag några fina bilder.

Det är kul att hjälpa till att byta till vinterdäck

På kvällskvisten körde vi hem T till Jeppo och kollade samtidigt in deras nya dator. Det var skoj, speciellt som vi kunde ta en snabbtitt på vår bröllops-dvd som Kennet hämtat i början av veckan. Tyvärr kan vi inte se den i vår dvd-spelare för det är inte ett sånt format, eller nåt i den stilen. Jag tyckte det var skoj att titta, men Kennet tyckte att han låter konstig på rösten. Det blev en ganska sen kväll innan vi var hemma, delvis för att vi valde att köra hem via Purmo istället för riksåttan. Det roligaste med T:s höstlovsbesök var nog ändå att han tyckte att det var så kul. Jag tyckte att vi nu sist och slutligen inte gjorde så värst mycket extra.

Lite om katterna. Vi väntar ju otåligt (åtminstone jag) på att vi ska få hem nya kissen. I lördags när vi var på ett förlovningskalas kom en kompis på ett annat namnförslag på vår "mångtåiga" kissemisse: STUBIN. Så nu tror vi att det blir en Stubin och inte en Sot som vi tänkt dittills. Krut och Stubin, det är väl en fin kombination? Idag fick vi förresten för oss att kolla om Krut faktiskt är en pojke eller inte. Vi har ju nog trott det hela tiden. Men nu är vi osäkra. Så det KAN hända att Krut är en Rut :-) Eller (K)rut... Men det är klart att han förblir Krut även om han råkar vara en hon. Och även honkatter går ju att kastrera.

I slutet av förra veckan kom då den andra årstidsväxlingen sen vi gifte oss. Konstaterade att det känns länge sen vi gifte oss, trots att det bara är lite på två månader, men vi tror att en av orsakerna är att det ändrat årstid. Det blev vinter ganska plötsligt. Visst kom det lite, lite snö här tidigare också, men nu har vi SNÖ.

Vinterlandskap utanför dörren. Vårt vardagsrumsfönster syns till vänster.

Igår hade vi lite Sköna Söndag med sovmorgon, mys i sängen med Krut :-) och sen frukost. Dessutom tog vi Linnea med oss till pulkabacken. Det var skoj! Kvällen avslutades med pizza gräddad i "vedahällon" och "På spåret" bandad. Dessutom håller jag på att göra en liten present till en kompis nyfödda baby. Så den pysslade jag lite med också.

Idag, måndag, har gått fort. Det är inte så värst många timmar kvar tills jumppan. Måndag kvällar går i motionens tecken. Allt för att inte säcka ihop totalt. Nästa gång ska jag skriva ett kortare inlägg, jag lovar!

Krut ska bli storebror - kanske!

Ja, trots att vi haft Krut bara drygt en månad så är vi så sålda på katt att vi vill ha en till. Från början ville vi ju ha en katt med extra tår, men tog Krut med vanliga tassar då vi inte orkade vänta tills en specialkatt dök upp. Nu har en kisse med sex tår på framtassarna och fem på baktassarna dykt upp. Vi hälsade på kattungen och hans syskon förra helgen och blev alldeles förtjusta. Förstås visste vi på förhand att om vi ser kattungen så vill vi ju ha den. :-) Så nu har vi reserverat kattungen som fått arbetsnamnet SOT. Våra vänner J och R ska ta Sots brorsa. De har redan två katter med extra tår på drygt ett år. Här kommer ett foto på Sot. Är han inte bedårande? Drygt en vecka gammal, tänk bara hur han ser ut om några veckor när vi får hem honom. Om vi inte ändrar oss, förstås...

Tyvärr blir fotot lite suddigt, förstår inte riktigt varför. Det är inte suddigt i fotofoldern på datorn...

Förra helgen var annars härlig! Jag var ledig lördag-söndag och tog det rätt lugnt. Fredagen började ju bra då Kennet kom hem efter en hel arbetsvecka i Vasa. Då var jag glad! En av de få positiva saker med att ha honom borta flera dagar i sträck är att det är så ofantligt härligt att träffas igen. :-) Vi hade Kennets föräldrar på kaffe och äppelkaka på kvällen, efter att vi badat bastu. Det är för övrigt vårt nya fredagsnöje att bada bastu! Har gjort det många fredagar i sträck nu.

På lördagen förberedde Kennet lektioner och jag hade nästan lite tråkigt ett tag före jag kom mig ut och påta i "trädgården". Vi har ju gemensam gård med mina svärföräldrar, men den lilla plätten som är utanför vår dörr är ju vår. Där hade vi i somras (har fortfarande) en rätt stor lerkruka (eller var det fejk i plast?) med lejongap och flitiga lisa. Blommorna led nog i torkan i somras, men blommade igen på höstkanten. Nu ser de rätt risiga ut, men jag har istället förberett nästa vår och sommars blomsterprakt. För några veckor sedan planterade jag tulpanlökar, 40 stycken, blandning av olika färger. Det fanns ingen blombänk där från tidigare, utan jag grävde och fixade och donade, hämtade jord från potatislandet (varför köpa blomjord när det finns ett stort potatisland att ta av?) och gödsel från gamla dynghögen. Men jag var inte helt nöjd då, så i lördags hämtade jag stenar, också från potatislandet och radade vackert i kanterna på tulpanbänken och så fyllde jag på mera jord. Hoppas att tulpanerna tittar fram på våren! Klipper in en bild på min stolthet.

Med mig ute på gården hade jag också Krut. Han var jättejättesöt när han sprang omkring på gräsmattan. Han har inte varit ute så mycket ännu, bara korta stunder. Nu är han nog ute lite varje dag. Förresten så är sprang inte rätt ord för vad han gjorde i lördags, för han studsade mer än sprang. Hoppade omkring som en liten känguru och njöt i fulla drag. Jag tyckte att han liknade Tiger i Nalle Puh :-) Krut hittade också luftintaget till pannrummet. Där blev han fotad av Kennet.

På lördag kväll hälsade vi på ett par goda vänner. Riktigt trevligt att träffa dem igen, är så sällan vi kommer oss för att bjuda in varandra. Inte så konstigt eftersom jag bott sju år i Åbo och vi inte är vana att bo nära varandra och kunna träffas ofta. Vi uppvaktade dem med en liten bröllopsgåva, eftersom de gifte sig i hemlighet för ett tag sedan. Tråkigt att inte få vara med på bröllopet, men de fick ju ett sånt bröllop som de ville ha, precis som vi, och det ska man ju respektera. Och vi tycker ju att det är jättekul att de äntligen har gift sig!

Söndagen gick fort. Vi hann hälsa på Kennets syster med familj, mamma och mommo. Ja, det var i samband med att vi kollade in Sot som vi passade på att titta in till mamma och mommo. Hon är nog härlig, min mommo! En riktig ståltant. 82 år, bor i eget hus, lagar all mat själv, städar det mesta själv, ibland hjälper nog mamma nuförtiden och kör bil. Hon har en liten Nissan Micra, bara nåt år gammal. Det ser verkligt gulligt ut när hon kommer körande, för bilen är liten och tanten är liten. :-)

Ja, sen for vi hem och det var slut på helg. Nu idag har vi det riktigt bra också. Kennet kom just hem från sitt jobb. Men nu är det slut på hans vikariat. Jag har själv också höstlov från daghemmet Bamse där jag har ett tvåveckorsvikariat. Så vi är båda lediga torsdag-söndag, yeah! Imorgon kommer min systerson hit på besök. Han ska sova över natten och fira höstlov. Det är första gången han kommer till mig/oss ensam. Det är ju klart, inte kunde ju ett litet barn resa ensam till Åbo för att hälsa på sin moster. Jag flyttade ju till Åbo samma år som han föddes och har flyttat till Österbotten först nu, sju år senare. Ja, ja, vi får se vad vi ska hitta på då. Säkert nåt skoj! Kanske skriver jag om det i bloggen. :-)

Ny vecka

Så är det då måndag. Nog tycker jag mera om helg när jag är ledig och Kennet är hemma. Nu ska han ju inte jobba borta mer än måndag-onsdag den här veckan och sen är det slut på vikarierandet för den här gången, men inte var det mindre sorgligt när han for imorse halv sju... Själv ska jag på jobb om 1½ h. Eftis. Det är bara fem timmar, så det lär ju inte vara krångligt alls. Det blir väl i princip att leka lite, servera mellanmål och leka mera tills barnen blir hämtade. Resten av veckan jobbar jag på dagis. Skoj. Fast jag hoppas att jag får fredag ledig och att min systerson kommer hit på lite höstlovskul. Det var tal om det tidigare, men får se hur det blir om jag måste jobba. Nog får han komma ändå och vara med Kennet, men roligast sku ju vara om jag var ledig.
Tvättar just nu vårt enda dubbeltäckslakan, måste passa på när jag sover ensam två nätter nu. Vi köpte dubbeltäcke för ungefär en månad sen, trots att många vänners avrådan. Vi ångrar oss inte en sekund! Tvärtom rekommenderas det varmt. För oss funkar det världbäst med bäddmadrass 160x200 cm och dubbetäcke. Inga skarvar och mycket närhet. :-)
Men nu måste jag gå i duschen om jag ska hinna.
Njut av hösten! Snart är det vinter.

Kennet borta!

Ja, Kennet är i Vasa den här veckan. Vikarierar som matte- och fysiklärare i Korsholms gymnasium. Det är tråkigt. Tills igår gick det nog helt hyfsat, jag kan surfa hur mycket jag vill på familjeliv utan att han tycker att det blir för mycket :-). Men igår slog den stora saknaden till och jag tyckte att det var pest att sova ensam i dubbelsängen :-(. Som tur var så har jag ju Krut, även om han igår helst ville busa och inte gulla. Fast till sist lugnade han ner sig och sov halva natten bredvid min kudde. Sen ville han busa och jag slängde ut honom ur sovrummet. Jag ville nämligen sova så att jag sku orka vara snäll med alla tanter på jobb idag.
Ja, jag bara fortsätter att jobba. Än här och än där, både åldringar och barn. Barnen är nog roligare. Men det är också trevligt att sköta lite äldre mellan varven. Man känner sig så uppskattad!
Men nu, nu ska jag trotsa höstkyligheten och fara på länk. Fryser redan bara jag tänker på det. Men skam den som ger sig. Det brukar ju kännas så skönt efteråt och om man bara klär på sig ordentligt så ska det väl nog gå.
Allt gott!

Bröllopsblogg - äntligen!

Nu är det ungefär 1½ månad sen vi gifte oss. Livet börjar småningom stabilisera sig och jag har äntligen haft tid att göra ett bröllopsblogginlägg. Jag hoppas att bilderna ser någorlunda okej ut. Blogger ville inte riktigt samarbeta med mig alla gånger, så resultatet kan variera beroende på hurudan dator man har. Det går att klicka på bilderna om man vill se dem större. Stort tack till min älskade Kennet som hjälpte mig att förstå html-språket lite, lite grann! :-)

Vi gifte oss alltså lördagen den 19 augusti 2006 och det var det bästa bröllopet vi någonsin varit på! Det var jättefint! Jag jobbade till helgen före och Kennet var också i Åbo och skrev på sin gradu. Vi gjorde alltså alla de sista förberedelserna veckan före. Jag trodde att det skulle bli jättestressigt, men vi hade nog tid att ta det lugnt också. Vi bara gjorde lite varje dag och sen kom bröllopet.


Kvällen före var vi på Kristliga folkhögskolan i Nykarleby där festen skulle vara och gjorde allt i ordning. Vi flyttade bord och dukade fint. Våra skaffare, alltså de som serverade och stod i köket, kom dit och fick instruktioner för bröllopsfesten. Kycklingfiléerna beställde vi från catering och de kördes varma till festlokalen, bara att servera. Skaffarna skötte serveringen och de gjorde också en del av maten; klyftpotatisen, dietmaten och sallad och efterrätten. Det som gick att förbereda kvällen före gjorde vi i samarbete med släktingar och vänner. Vi är SÅ tacksamma för all hjälp vi fick! Efter att allt var i ordning for vi hem, jag till min mamma och Kennet till sin mamma. Vi följde alltså traditionen och sov på skilda håll natten före bröllopet.
Jag sov faktiskt riktigt bra, men Kennet lite mindre bra.

Här är vår festlokal, det är jag som springer omkring och placerar ut festprogrammen.

Bröllopsdagen började med att jag duschade, körde mamma till frissan, hämtade mamma från frissan och själv for till frissan. Det tog ungefär 2½ h att sätta upp mitt hår med både tiara och slöja. När jag var klar så kom Kennet dit och fick sitt hår fixat lite. Han kom till Nykarleby med privatchaufför i vår bil, en blå renoverad VW bubbla från 1962. Kennets syster hade dekorerat den så fint med naturvita band och rosetter och lila skylt i bakfönstret. Sen for vi till mamma där vi åt lunch och så kom en vän dit och gjorde min makeup. Frissan kom också dit och fixade min pannlugg för det kunde hon inte göra före jag var sminkad. Hon hjälpte också till med påklädningen av klänningen. När både jag och Kennet var färdiga så var det dags för fotografen.


Först togs bilder utomhus med oss och bilen. Fotografen var jätteförtjust i vår bil. Sen blev det studiobilder och efteråt kom våra vänner amatörfotograferna som skulle fota oss utomhus. Först åkte vi till Forsby i Nykarleby där vi fotades med en rundbal i bakgrunden. Men solen var jättestark så det var svårt att få bra bilder med skuggor och så var det svårt att titta i kameran mot solljuset.




Sen for vi in till stan igen och tog mera bilder vid ett rött plank vid ån, nära kyrkan. Då var våra syskonbarn också med. Lilla tjejen ville från första början vara brudnäbb, annat var det med killen. Men då vid fotograferingen sa han att han nog ändå vill vara brudnäbb. Och vi var ju jätteglada för det! De var så söta näbbar!

Vi och våra syskonbarn

Kennet var nog nervös före vigseln. Jag var lugnare, men det är klart att jag var lite nervös då strax före vigseln. Just när vi skulle gå in i kyrkan, när man hörde musiken och alla människor steg upp, så då tänkte jag nåt i stil med att ja, this is it, det är nu det gäller.




Men allt gick bra, förutom att släpet fastnade i en listkant som stod upp. :-( Jag fastnade både på väg in och på väg ut, för jag hade hunnit glömma att jag fastnat när vi skulle gå ut tillbaka. Kennet försökte dra mig lite till vänster för att undvika listen, men det lyckades inte, för släpet drogs liksom tillbaka ut mot kanten när vi passerat listen och det kom han inte att tänka på.

Nåja, men, vigseln var jättefin. Prästen pratade vackert om Respekt, Förlåt och Uppmuntran och vi blev gifta :-) Solisten sjöng ”You are the sunshine of my life”, jättevackert. Vi blev också filmade av en vän, men vi har ännu inte fått filmen, det ska nog bli spännande att se den. Jag minns t.ex. ingenting av utmarschen, hur den lät.

Löften

På kyrktrappan

Svart-vit bild av oss i Bubblan

Sen var det dags för bröllopsfest. Vi hälsade gästerna välkomna tillsammans med våra föräldrar. Jag fick många komplimanger för min klänning och jag kände mig SÅ vacker! Festen efteråt blev jättelyckad. Ordningen såg ut såhär:

Välkommen
Huvudrätt
Efterrätt
Program
Paus med fotografering
Kaffe och tårta
Program
Brudvals

Kennets två söta tjejer

Maten var jättegod, det har många sagt efteråt också. Fast Kennet var lite besviken över att hans nervositet inte helt släppt vid maten och han inte kunde äta lika mycket som han velat. Men han åt två stora portioner glass så det uppvägde lite :-)

Menyn såg alltså ut så här:
Huvudrätt: Kycklingfiléer med klyftpotatis
Isbergssallat, issallat, tomat, gurka, majs, fetaost (i olika skålar)
Svartvinbärsgelé
Olika sorters batongbröd, smör
Dricka: Kalja, citronvatten, mjölk, Sprite-vattenblandning
Efterrätt: Vaniljglass, rårörda jordgubbar, maränger och chokladbitar
Dietmat: Glutenfri: fransk potatis, laxmedaljonger (också vegetarisk)
Vegan: vegetariska nuggets, tofuglass
Allergi: rårörda hallon
Tårta: Tårtbuffé med olika sorters tårtor
Kaffe, te, saft, läsk

Min syster läser en berättelse som min mommo skrivit, på rim. Den handlar förstås om mig och Kennet.

Våra programledare var synnerligen duktiga, fick gästerna och oss att skratta och skötte det hela fantastiskt bra! Vi visste nog när vi valde de två och de ställde upp att det skulle bli bra, men att det skulle bli så där bra, det hade vi ingen aning om. Programmet var i det stora hela trevligt. En del tyckte Kennet mindre om än jag, men i det stora hela så var det riktigt bra. Vi slapp fåniga lekar, precis som vi ville.

Vi och våra familjer

Bröllopet avslutades med brudvals, ”En afton vid Mjörn” eller på finska ”Ilta Saimaalla”. Min morbror spelade dragspel och våra underhållningsmusiker gitarr respektive kontrabas. De två hade tidigare under kvällen spelat jazzmusik som bakgrundsmusik vid maten, precis som Kennet ville. Efter brudvalsen spelades en vals till, ”Skogsblommor” som är min syster och hennes mans brudvals och ännu efter det drogs en tango helt spontant. Sen tackade gästerna för sig och vi for också rätt snabbt därifrån och till torget, för där hade dom torgdans i samband med Kulturnatten. Så vi dansade några danser på torget, vilket gick förvånansvärt smidigt med lång klänning. Orkestern började spela lite på en brudmarsch när de såg oss och gratulerade oss och spelade ”Stand by your man” fast på svenska för oss. Dessutom blev vi filmade av lokal-TV, så vi kanske får vara med på lokal-TV i höst. De brukar ha sån där Kulturnattenprogram någongång på hösten. Sen körde vi via mamma efter nåt vi glömt och till Jeppo Gäststuga när vi spenderade vår bröllopsnatt.