måndag, november 20, 2006

Jobb!

Jag har fått jobb!!! Från början av januari jobbar jag på Daghemmet Nyckelpigan i Ytteresse. Det är fråga om ett moderskapsvikariat, som jag övertar av en som vill återgå till att sköta barn hemma. Det är ännu oklart för hur lång tid det är, men minst till april. Det var mina big news idag!

Annars har jag jobbat dubbelt idag. Först fem timmar på Nyckelpigan och sen fem timmar på Flynbo. Det var inte så tungt som jag väntat mig. :-) Och det var ett undantag. Från torsdag ska jag vikariera i församlingen ett par veckor framåt. Ska bli intressant att se om jag börjar sakna Åbo mera då, det är ju liknande jobb som jag gjorde där. Det är inte alls osannolikt.

Nu börjar Plus! Så jag avslutar här. På Krutfronten intet nytt.

/Netta

fredag, november 17, 2006

Hjärna!

Your Brain is 73% Female, 27% Male

Your brain leans female
You think with your heart, not your head
Sweet and considerate, you are a giver
But you're tough enough not to let anyone take advantage of you!

lördag, november 11, 2006

Helg!

Härligt, härligt! Kennet är hemma igen. Jipppiiiii! Och ikväll ska vi på invigningsfest till Nykarleby. Stjärnhallen blir ju invigd med pompa och ståt. Tänk, folkmusik (Jepokryddona), skönsång (Simon Häger) och dans (minns inte vad orkestern hette). Mycket trevligt på en gång. :-)

Vi har förresten gjort vår första huuto på huuto.net. Produkten är ett minne till datorn. Den är så fruktansvärt slö, men vi vill inte satsa så mycket i nytt minne, eftersom vi planerar datorinköp inom en relativt snar framtid. Men nåt måste göras NU! Så vi har gett oss in i huutos underbara värld. Spännande att se hur det går!

fredag, november 10, 2006

Lugnt

Igår hände inget speciellt. Och det var skönt. Inga missöden med Krut och inga besvärligheter i övrigt heller. Jag cyklade totalt 10 km igår och kände mig duktig. Idag blir det bara 4 km.

Idag har inte börjat fullt lika lugnt som gårdagen. Krut har redan hunnit välta omkull en och samma blomma ett par-tre gånger. Nu är den flyttad. Hela morgonen har katten varit helt rabiat. Jag har tappat räkningen på hur många gånger han varit på köksbordet, fast han mycket väl vet att han inte får vara där alls. Och dessutom har han bitit mig i både fötter och armar. Inte så att det blivit märken, eller så, men man vill ju inte ha en katt klängade i armar och ben. Men han hade kul när jag sorterade papper och tidningar. :-) Det är tydligen toppen att riva i tidningspapper.

Min teori om varför Krut är rabiat är att han känner på sig att Kennet kommer hem idag. Tyvärr jobbar jag till kl. 20, vilket suger eftersom min älskade kommer hem flera timmar tidigare. Men sånt e livet! Jag ska förresten sätta "Heartbeat" på bandning så att vi inte missar det ikväll, som vi gjorde förra fredagen.

Nu gäller det att fixa lunch. Och småningom ställa sig för jobb.

torsdag, november 09, 2006

händelserikt

Varför ska det hända så mycket just den här veckan då Kennet e borta? Måndagen var ju ingen skojig dag. Tisdagen var nog bättre, men det som krånglade till livet då var att Krut spydde på hallmattan. Naturligtvis spydde han på just den längsta och tyngsta mattan vi har. Speciellt irriterande var det också p.g.a. att vi bara har tre mattor totalt i vårt hem. Kunde han inte ha valt nån av de betydligt mindre, eller varför inte golvet? Det blev att torka upp halvsmält kattmat (som han fått av grannen...) och tvätta delar av mattan på badrumsgolvet. Suck. Som tur var så verkade det inte gå nån nöd på katten. Lite ynklig var han nog just då han spydde, men sen var han som vanligt igen.

Gårdagen förflöt i lugn takt, jag jobbade och när jag kom unnade jag mig lite tid vid datorn, skypade med min älskade och sen städade jag. Förde bort våra diverse roskisar och dammade mattor. Hela tiden hänge Krut mig i hälarna och sprang omkring på gården. Men eftersom jag skulle dammsuga så fick han stanna ute, för han är inte så förtjust i dammsugaren. Jag fejade på ett bra tag. Men kvart före nio avslutade jag projekt städning, för jag ville ju se "Bonde söker fru". Jag lockade på katten, men ingen katt syntes till. Jag tänkte att han smitit in till svärföräldrarna, han har nämligen den ovanan. Men det hade han inte. Jag lockade mera på honom och då jamade han, men syntes inte till. Jag lockade igen och igen och han pep, men varifrån pipet kom var lite oklart. Till sist lokaliserade jag pipet till den stora björken som står på gården. Svärmor, som följt med dramatiken, hämtade ficklampa och det var som jag trodde, Krut hade klättrat upp i trädet och vågade inte komma ner igen! Jag försökte intala honom att han nog klarar att komma ner, men nej. En gren lägre ner kom han, men sen var det stopp. Svärmor hämtade svärfar och de hämtade en lång stege. Så det hela slutade med att jag klättrade upp för stegen, som nätt och jämnt räckte till, och hämtade ner en liten, rädd kissemisse. Och jag var inte så orädd jag heller, eftersom jag stod på näst översta steget på stegen. I pyjamasbyxor och kanadaboots... Jag hade blivit så varm av städningen att jag ren bytt om till pyjamasbyxor. Hade ju inte precis räknat med att rädda Krut ur en stor björk. Nu är han ute igen, med stränga order om att hålla sig borta från björken. :-) Och jag ska till jobbet, så det var allt för idag!

tisdag, november 07, 2006

Disciplin

Idag har jag disciplin. Jag studerar nämligen. Första dagen på väldigt länge som jag faktiskt får något gjort åt mina studier. Jag håller på med en hemtent i religionspsykologi. Det är skapligt intressant. Men nu kurrar det i magen, så jag ska riktigt just värma potatismos och köttbullar. Jag ska dessutom locka in Krut, för han har nog sprungit ute i regnet tillräckligt länge nu. Ja, det regnar i Esse. :-( Ännu finns snö på marken, men eftersom fmi lovar plusgrader ända till slutet av veckan så lär den hinna smälta bort, buhu!

Igår var annars en hemsk dag i berg-och dalbana. Började med att Kennet avreste till Korsholm/Vasa. Han vikarierar igen den här veckan. Kommer på fredag. Jag åt frukost med honom kl. 6 på morgon. Somnade om och vaknade med illusionen om att jag hade gott om tid före jobbet. Men på nåt vis blev det väldigt stressigt innan jag kom iväg. Och på jobbet drabbades jag av världens magsmärtor, av den kvinnliga typen. Naturligtvis först när jag var ensam kvar i personalen. Hittade inget medicinskåp. Hade ingen burana i väskan (har jag aldrig, för jag har ALDRIG värk av något slag) Var tvungen att stå ut. Gjorde det också. Och sen for jag in till stan för att uträtta ärenden. Då hade värken som tur var gett med sig (underverk sker!!). Men fick jag alls allt uträttat? Neeejdå. Hittade inga blombräden. Hann inte till Rörman. Hittade inga vinterskor. Men jag fick foton framkallade. Bröllopsbilder. Tyvärr blev en handfull misslyckade, avskurna huvud och så. Trodde först att butiken klantat sig och hann bli rejält upprörd, men naturligtvis visade det sig att det var jag som klantat mig. Borde inte ha stressat med fotonen. Lär mig aldrig. Fast om det hade velat sig riktigt illa så kunde affären ha klantat till det rejält. Det var enbart på pur TUR som största delen av bilderna trots allt blev bra. Jag ska nog minnsann knalla in till affären i fråga och upplysa dem om att man måste fråga kunden vilken typ av digikamera fotonen är tagna med, annars kan det bli mycket, mycket fel! Nåja, hela fotohärvan gav mig mången känslostorm och på kvällen var jag alldeles slutkörd. Och det var ju SÅ typiskt att Kennet var borta just igår kväll när jag som bäst hade behövt nån som kramat om mig och sagt att det nog blir bra med bilderna, att det inte är nån större katastrof. Sen lyckades Krut på natten nära nog driva mig utför vansinnets brant. Han skulle promt sova på mitt öra! Jag är den typen som nästan undantagslöst sover på magen och följaktligen har ena örat uppåt. Där, precis där, på mitt öra ville Krut sova sin skönhetssömn ungefär kl. 5 i natt. Jag flyttade bort honom, först bredvid kudden, sen i fotändan, men han kom tillbaka gång på gång. Till sist slängde jag ut honom från sovrummet. Då jamade och gnällde han och gav mig dåligt samvete... Men utanför fick han vara. Nu är vi nog vänner igen. :-)

Ojoj, mat, jag behöver mat! Varför börjar jag alltid skriva så långa blogginlägg, fast jag bara tänkt skriva kort?

Netta

Ps. Jag fick ju nog ett och annat uträttat i stan ändå. Köpte t.ex. garn, frusna grönsaker och konserverad ananas. :-)