söndag, oktober 11, 2009
En milstolpe passerad
... eller vad man nu ska säga. Jag har fyllt 30 år. Än så länge ingen kris i sikte, kanske den aldrig kommer? Jag vet inte riktigt vad jag borde ha gjort vid den här åldern som jag inte redan gjort alternativt kan göra senare. Jo, en sak. Jag har inte interrailat. Det drömde jag om i unga år. Det närmaste jag kom var mina tre månader i Skottland våren 2003. Då understödde jag Storbritanniens järnvägsnät en hel del, men något interrailkort hade jag inte så det räknas nog inte som riktig. Kollade just att man nog kan interraila som vuxen också (jag trodde det fanns en åldersgräns), men är man äldre än 26 blir det lite dyrare. Hmm... vid närmare eftertanke så har jag nog ingen lust att leva en månad med rinka på ryggen mera. "Jag trivs bättre här där jag kan ha det lugnt och skönt..."
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Nä, man blir ju bekväm... :) Och barn underlättar ju inte något eventuellt interrailande heller! Men jag har faktiskt aldrig på allvar drömt om att just interraila, men om jag gör ett liknande bokslut som du gjorde (fast jag bara är 29...) ångrar jag lite att jag aldrig åkt iväg som utbytesstuderande. En termin eller två på något intressant ställe på egen hand, det är något jag missat. Och jag kommer knappast kommer att göra det i framtiden heller när det inte blivit gjort redan... som sagt, man blir bekväm av sig!
Grattis! Själv när jag en liten interraildröm, även om jag inte var så intresserad som yngre. Väntar tills barnen kan vara hos mommo ett par veckor, så kanke jag tar maken med mig till städerna jag bara hört talas om...
Skicka en kommentar