onsdag, oktober 14, 2009
Hur länge...
... överlever en nästan 2-åring på välling, mjölk och Raffel? Antagligen nog ganska länge, men det är så FRUSTRERANDE att laga mat åt någon som inte vill äta. För man kan ju inte låta bli att erbjuda mat ifall ungen mot förmodan skulle börja äta igen. Zacharias är inne på sin fjärde dag med feber och lika många dagar har han vägrat äta ordentlig mat, utom lite, lite majs-potatispuré igår. Ja, så äter han ju Raffel - alltså potatisskruvar. Bättre än ingenting, men det är ju inte riktigt riktig mat. Hoppas bara att den här sjukan inte slutar lika illa som förra julens förkylningsvirus då vi till slut hamnade på barnavdelningen!
söndag, oktober 11, 2009
En sorts söndag
Katten sover på soffan, jag sitter framför datorn. Zacharias sover i vagnen i sovrummet. Förhoppningsvis vaknar han feberfri och med en hugande aptit. Men det är aningen osannolikt med tanke på att han inte åt någon lunch och somnade med 38,3 graders feber. Maken går en vandringsled i goda vänners lag. Det hade varit trevligt med lite friluftsliv, men jag tror inte mina höfter/bäcken/ben skulle ha tyckt lika. Efter storstädningen förra helgen haltade jag omkring som en ledbruten gammal gumma en hel kväll. Vet inte om det ska kallas foglossning eller vad det var, men en lång vandring kändes som... för lång. Och dessutom måste ju nån vara hemma med Zacharias. Men det är inte så illa det heller. Snart får jag sätta på kaffe åt friluftsmänniskorna.
En milstolpe passerad
... eller vad man nu ska säga. Jag har fyllt 30 år. Än så länge ingen kris i sikte, kanske den aldrig kommer? Jag vet inte riktigt vad jag borde ha gjort vid den här åldern som jag inte redan gjort alternativt kan göra senare. Jo, en sak. Jag har inte interrailat. Det drömde jag om i unga år. Det närmaste jag kom var mina tre månader i Skottland våren 2003. Då understödde jag Storbritanniens järnvägsnät en hel del, men något interrailkort hade jag inte så det räknas nog inte som riktig. Kollade just att man nog kan interraila som vuxen också (jag trodde det fanns en åldersgräns), men är man äldre än 26 blir det lite dyrare. Hmm... vid närmare eftertanke så har jag nog ingen lust att leva en månad med rinka på ryggen mera. "Jag trivs bättre här där jag kan ha det lugnt och skönt..."
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)