Positivare inlägg

Jag märkte just att mitt förra inlägg var väldigt dystert. Därför kommer här ett lite positivare. Jag kom nämligen på att det finns något positivt med att mest ligga på soffan. Det här måste ju vara överlägset bästa årstiden att göra det på! Jag menar, det är ju inte så jättekul att vara utomhus i grått novemberväder. Inte heller går man miste om soliga strandturer eller skidutfärder på gnistrande skare. Det enda lilla smolket i bägaren är väl att jag inte kommer att kunna gå och julhandla. Men till det finns ju internet med oändligt utbud. Dessutom har jag så fina vänner som orkar springa mina ärenden när jag inte kan göra det själv. Hade jag inte haft det så skulle t.ex. min älskade make inte ha fått en spikmatta i farsdagspresent! Och vår bebis skulle inte få riktigt lika fina kläder att ha första tiden i livet. Så visst finns det saker att vara tacksam över.

På babyfronten intet nytt

Ja, här händer ingenting. Jag ligger bara på soffan och stickar babysockor. Ibland våndas jag över att jag behöver så mycket hjälp i vardagen och över att jag just inte kan leka med och sköta om Zacharias. Ibland kommer han till mig där jag ligger och säger "uppi", d.v.s. vill att jag ska stiga upp. Häromdagen ropade han på fammo då han låg ute i vagnen, buhuuu, han brukar ju ropa på mamma...

På torsdag är det dags för ny kontroll. Nervöst. Om läget förvärrats vet jag inte vad jag ska ta mig till, för jag vilar mera än läkaren ordinerade. Jag kan liksom inte göra nåt mer. Åtminstone verkar babyn må bra, för h*n sparkar och rör sig mycket.

Lyxhustru

Sedan drygt en vecka kan jag titulera mig lyxhustru. Typ. På läkares ordination måste jag vila både på förmiddagen och eftermiddagen och sova långa nätter och därtill varken renovera, städa eller göra något annat ansträngande. Allt detta för att babyn i magen inte ska få för sig att komma ut för tidigt. Totalt kommer det att bli sju veckor vila, eller tills jag har fulla 36 graviditetsveckor bakom mig. Det är 17.12. Men eftersom det är så nära jul så blir det nog att ta det lugnt ända tills 25.12 eftersom jag inte vill fira jul på bb. Förutsatt att babyn inte har kommit ut före det, förstås. Man kan ju inte riktigt bestämma när de små liven ska komma, oavsett om man är ordinerad vila eller inte. Jag ska på ny kontroll om knappa två veckor, så då får vi veta om det ser ut att hjälpa med vila, vilket ju är önskvärt. Så nu ligger jag på soffan så mycket jag kan. Efter drygt en vecka börjar det kännas lite trä rent fysiskt - lite trött i rygg och höfter. Mentalt går det ganska bra. Jag stickar sockor på löpande band och då är man ju i alla fall lite flitig! Men visst känns det tröstlöst ibland, i synnerhet när huvudet är fyllt av tankar på hur det ska gå...