Snor

Hur kan en ettårings näsa producera såna mängder snor som Zacharias näsa gör just nu? Jag bara frågar mig. Vi använder näs-frida (en mycket bra nässug) flera gånger om dagen, men fem minuter efter användning rinner näsan igen. Att torka näsan hjälper bara för stunden det med. Tyvärr resulterar det myckna snoret i att en del hittar vägen ner i magen, men där trivs det inte och kommer följaktligen ut tillbaka på ett mycket otrevligt sätt. I kombination med feber så blir resultatet att vi har en sjuk pojke. Blä! Zacharias har hittills varit hyfsat pigg, men nu börjar nog krafterna tryta och han sover som bäst sin andra tupplur för dagen. I friskt tillstånd sover han sedan många månader bara en gång per dag. Vi är inne på fjärde sjukdagen nu så imorgon blir det högst antagligen ett läkarbesök. Mest för att utesluta öroninflammation eller nåt annat gräsligt. Läkare brukar ju för det mesta inte hitta nåt fel på vår grabb, men det är ju bättre att kolla upp honom en gång för mycket än en gång för lite.

Tutten är väck!

Zacharias är numera en tuttfri pojke. Jag började tycka att tutten störde nattsömnen väl mycket och hade en längre tid övervägt att försöka få Zacharias att sluta använda tutt. Men krafterna hade inte riktigt räckt till för att ta tag i saken på riktigt. Men en kväll förra veckan när Zacke skulle sova så lekte han bara med tutten och jag blev till slut "frista" på honom och plockade helt sonika bort tutten. Det är säkert inte så man ska göra enligt alla konstens regler. Men bra gick det. Gossen somnade hyfsat snabbt. Nattningen tar inte längre nu än tidigare. Tyvärr så hann han inte vänja sig helt vid att vara utan tutt och sova hela nätter förrän han gick och blev snuvig. Så vi sover fortsättningsvis halvdåligt på nätterna, men förhoppningsvis reder det upp sig bara Zacke blir frisk igen. Hoppas i varje fall hans mamma.

Livstecken

Jo, vi lever och mår bra. Det blev en bloggpaus för mig i samband med att jag skrev färdigt mitt slutarbete. Det lämnade jag in i god tid i mitten av mars, men sen kom jag inte igång med bloggandet igen. Förrän nu.

Vi renoverar hus. Eller rättare sagt så är vi just nu i rivningsstadiet. Men det är inte så långt kvar tills vi får börja bygga upp igen. Här kommer några bilder från vårt blivande hem.

Golv i vårt sovrum

Vy från vardagsrummet mot kök och ett sovrum

Vy från köket mot hallen

En del av köket

En del av vardagsrummet

Såhär ser det alltså ut nu och det återstår att se hur det ser ut när det är färdigt. En del vet vi hur vi vill ha det och annat funderar vi ännu på. Någon tidtabell har vi inte, det får ta den tid det tar.

Mera böcker

Jag tappade visst bort ett par frågor om böcker i mitt senaste inlägg. Här kommer de:

Vilken bok i min bokhylla har jag ägt längst?:

Måste ta mig en titt. Det borde vara Barnens Bibel. Har också "När lilla Ida skulle göra hyss" här, men jag tror nog att jag var äldre då jag fick den. Många andra barnböcker finns på vinden, men jag orkar inte gå dit och titta. 

Vad ser jag mest fram emot att läsa i vår:

Min målsättning just nu är att läsa ut "Kennedys hjärna". Sen vet jag inte. Kanske hinner jag läsa mera då jag får färdigt slutarbetet.

Böcker!

Inspirerad av Mia kommer här ett inlägg om böcker. Jag är egentligen en stor vän av böcker, men tyvärr blir det inte så mycket av den varan just nu.

Senaste bokköp: Om man bortser från barnböcker så borde det ha varit ett bokpaket jag beställde från adlibris i fjol. Det innehöll: "Ta livet av mig, mamma!" av Marianne Käcko, "Twelve sharp", "Lean mean thirteen" och "Plum lovin´" av Janet Evanovich samt "Kennedys hjärna" av Henning Mankell. Nej, för tusan! Det stämmer ju inte! Jag köpte "Familjegraven" (Katarina Mazetti) och "Svart stig" (Åsa Larsson) då vi var i Stockholm före jul.

Senaste bibblolånen: Ja, det är ju rent av tragiskt! Jag minns inte när jag senast skulle ha lånat en roman. Senaste bibbaboken ligger 15 cm från min vänstra arm, "Enkätboken" av Jan Trost. Förvånansvärt användbar faktiskt.

Senaste utlästa boken: Hmm, det var väl nämnda "Svart stig". Men jag håller på med "Kennedys hjärna".

Favorittidning/-tidskrift: Jag läser inte så mycket tidningar. Prenumererar dock på "Vauva" (bra finskaträning) så det får väl vara favoriten för tillfället.

Plats där jag helst läser: I sängen, på rygg eller på sida. Soffan duger nog också. Det bästa för läskomforten är nog främst att få läsa i fred.

Så sorterar jag min bokhylla: I höjdordning. Men pocketar har en egen hylla. Och ordningen är inte beständig. 

En bok som jag minns att jag läste när jag var liten: "Skuggan över stenbänken" av Maria Gripe, om jag inte minns fel. Den och de andra skuggböckerna, som jag inte riktigt minns titlarna på, var jag jättefascinerad av där i 10-11-årsåldern. Ännu tidigare minns jag t.ex. böckerna om Malena. Vad hette den författaren? Marita? Marita Lindquist säger google :-)

Hemma på riktigt!

Vi är hemma på riktigt! Läkaren tyckte att Zacke såg så pigg ut och att han ätit tillräckligt och blodproven var bra så vi fick fara tillbaka hem igen idag. Utan näs-mag-sond. Hurra! Inte har Zacke samma energinivå som han brukar, men det kommer tillbaka, sakta men säkert. Bara han fortsätter att äta och börjar dricka lite bättre så ordnar sig nog den saken också. Åtminstone sover han bra! Far och son sover eftermiddagslur just nu och har redan sovit 2,5 h. Jag borde ansluta mig till dem. Fast först ska jag rädda köttet i kastrullen. Imorgon ska vi äta porterstek. Ojuligt, ja, jag vet.

GOD JUL!

Jag vill önska alla en riktigt fin jul och ett trevligt nytt år!

Vår jul blev inte som planerat i år. Jag har varit med Zacharias två dygn på barnavdelningen. Han har ett otrevligt virus som heter adeno. Och öroninflammation, men den är liksom en bisak. Han blev sjuk för en vecka sedan, fick feber. Han är ju redan från förr inte så bra på att dricka. Det mesta i vätskeväg han får i sig får han i form av välling. Nu gick det så att han efter några dagars feber också började spy och speciellt välling gick inte alls till slut. Visst drack han lite vatten, men inte tillräckligt. Då han dessutom slutade äta nästan helt så gick det som det gick - han blev uttorkad och slö som en säck potatis. Han orkade ingenting till sist. Så efter många om och men kom vi oss till sjukhuset där vi alltså varit två dygn. Nu är vi hemma på permission och har fått öppna julklappar och jag fick se på Kalle Ankas jul medan far och son tog sig en tupplur. Vi för noga bok över vad Zacke äter. Det är inte mycket. Men åtminstone åt han kvällsgröten nästan utan knot. Hurra! Om läkaren tycker att han ätit tillräckligt så behöver vi inte lämna på barnavdelningen imorgon, utan bara ta bort näs-mag-sonden, få recept på antibiotika för öronen och fara hem igen. Men jag ska inte ta ut nåt i förskott.

En annorlunda julafton, bara vi tre. Vi kan ju ta igen det nästa år och fira med HELA släkten då! ;-)

Inte bra

Vi är fortfarande sjukdomsdrabbade. Alla tre har feber. Zacharias äter inte så bra och dricker inte alls så mycket som han borde, fast å andra sidan bättre än annars. Men så äter han ju inte ens i närheten av den mängd han brukar. Jag är rädd att vi hamnar till barnavdelningen om febern inte ger med sig och han börjar äta bättre. Han är slö också, åtminstone då febern får härja fritt. Medicinerad med panadol går det bättre.

Få se om det blir nån jul att tala om här hos oss.

Ynklig

Igår var min man som en liten ynklig pojke. Men han hade orsak. 40 graders feber drabbade honom och han låg till sängs största delen av dagen. Dunderförkyld är han också. Men bättre idag. Imorse var det gossens tur att ha feber. Det bekom honom inte så värst mycket, han lekte på så gott som vanligt. På eftermiddagen var febern borta. Nu är det jag som börjat hosta, så få se om inte även jag ska få en släng feber. Det skulle ju inte passa sig alls. Jag har inte bakat en endaste julkaka än, pyntet är bara delvis uppsatt och vår hall är halvfärdig. Vi har tagit bort spännpapper, tapeter och är i full gång med att måla brädväggarna nu. Idag har jag grundmålat och imorgon ska vi fortsätta. Lister ska införskaffas och diverse andra hallattiraljer. Så det passar inte alls att vara sjuk nu. Jag hoppas feberfaret hoppar över mig den här gången.

Bortresta

Vi ska på resa! Det ska bli skönt. Jag har haft en smula stressigt med mina studier de senaste veckorna. Plus en del annat. T.ex. var diskmaskinen i oskick en tid, så jag "fick" diska för hand. Ikväll far jag till Åbo på närstudiedagar. Ensam. Det är första gången jag är borta från Zacharias över natten. Och det blir tre nätter i rad. Zacharias kommer att ha det bra här hemma med pappa, fammo och faffa. Jag kommer säkert att längta nästan ihjäl mig efter honom. Och Kennet förstås. Men honom har jag ju levat många nätter utan förr ;-). På fredag kommer Kennet och Zacke till Åbo och på lördag far vi till Stockholm. Vi ska hälsa på en hel hög släktingar. Och jag vill shoppa. Kennet vill till en Apple-butik. Så få se sen vad resultatet blir.

Hyss

Häromdagen gjorde Zacharias sitt allra första regelrätta hyss. Visst har han gjort och gör dagligen sånt som han vet att han inte får, men ett hyss tycker jag är lite mera finurligt och kanske inte riktigt tänkt att vara olydigt. Zacharias har en längre tid varit väldigt intresserad av badrummet. Han tycker om att peta på schampoflaskor, titta i tvättmaskinen och sånt. Förstås får han inte vara ensam i badrummet, dörren dit håller vi stängd. Nåväl, en morgon stod han bredvid wc-stolen och tittade intresserat då jag spolade. Och vips spottade han tutten rakt i byttan! Det kan inte ha varit menat som illdåd, för jag har aldrig sagt att han inte får slänga nåt i byttan. Han tyckte säkert bara att det var kul. Som tur var landade tutten i en nyspolad toalett och fiskades raskt upp av mig och förpassdes till diskbänken i väntan på desinficering. Zacharias fick lära sig att man inte får slänga tuttar i wc-byttan. Som om han skulle förstå på mig. Eller det kanske han gör, men ändå tror jag nog att risken finns att det blir fler tuttar i byttan framöver.

I övrigt så lärde sig Zacharias att gå med lära-gå-vagn i tisdags. Alldeles själv. Annars så händer inte så särdeles mycket i våra liv. Dagarna går och jag lyckas inte skriva speciellt flitigt på mitt slutarbete. Jag borde rycka upp mig. Absolut.

Klassträff

Imorgon ska jag på klassträff. I våras var det 10 år sedan jag och en hel drös med andra ungdomar blev studenter från Topeliusgymnasiet i Nykarleby. Vi var de första som blev studenter från det gymnasiet. Före hette det Nykarleby gymnasium. Imorgon ska vi då träffas igen. Det är med blandade känslor jag far på träffen. De flesta av mina forna klasskamrater har jag ingen kontakt med idag. De flesta har jag inget behov av att träffa. Men några ska det bli kul att se och få veta vad de gjort de senaste 10 åren. Knappast kommer alla. Men åtminstone en jag fortfarande känner vet jag att kommer. Skönt!

Lite bättre

Ja, lite bättre mår vi nu. Zacharias snorar nog lite ännu, men hostan är nästan helt borta och framförallt så sover han bättre på nätterna. Han sover förstås inte från det att han somnar på kvällen tills morgonen, det har inte hänt en enda gång sen han föddes. Men det är skillnad på att vara halvt vaken ett par gånger per natt och stoppa tutten i munnen/lyfta över honom i vår säng och att vara vaken några timmar per natt med ett barn som inte sover. Och livet är bra mycket lättare då man inte är dödstrött utan bara trött. Sådär som man är när man inte sovit en enda hel natt på snart 11 månader!

Ska det vara såhär nu?

Zacharias är förkyld IGEN! Det är tredje förkylningen på ungefär en och en halv månad. Han har bara precis hunnit sluta hosta från föregående förkylning så har näsan igen börjat rinna och hostan gjort sig påmind. Ska det vara såhär nu resten av hösten och vintern? Till läkare har vi varit båda de tidigare förkylningarna, men ingenting. I första omgången hade han nästan öroninflammation på ena örat, men den blev bra av sig själv. Nu senast, förra veckan, så hittade läkaren inte minsta fel på gossen. Likväl så är vi fast i samma cirkus igen nu. Hostar sig igenom nätterna=sömnbrist hos mig. Jag blir så trött.

Men annars så har Zacharias lärt sig krypa på alla fyra nu. Kul! Han är så söt när han far fram över golven, jagar katterna eller diverse leksaker. En glad gosse är han, trots förkylningar. Nån dag ibland, t.ex. idag, är han väldigt mammig, men det är inte alla dagar han hänger i mina byxben hela dagen lång.

Nu låter det som att han vaknar från dagssömnen. Tjingeling!

Finlandssvensk flagga

Jag lyssnar på Radiohuset i Radio Vega just nu. Dagens diskussionsämne är om vi borde ha en egen finlandssvensk flagga. Jag tycker att tanken är helt absurd! Vad skulle vi göra med en finlandssvensk flagga? Helt onödigt! Det finns ju en röd-gul vimpel, räcker inte det? Finlands blå-vita flagga är den enda jag sku hissa i en flaggstång. Om jag inte hade utländska gäster, då kunde jag tänka mig att hissa deras flagga. T.ex. Skottlands flagga som också är blå-vit. Om jag hade skotska vänner att ha på besök alltså :-)

Vår älskade unge!

Jag gissar att ganska många människor inte tycker att man ska kalla sina barn för ungar. Jag gör det ibland. Men i rubriken på detta inlägg så tycker jag det bara är lite gulligt. Vår gullunge har lärt sig ofantligt mycket under bloggpausen. Han kan numera dra sig upp och stå, både på knäna och upp på fötterna. Ända upp på fötterna har han kommit drygt en vecka. Än så länge så trillar han nog omkull x antal gånger per dag. Mest på kvällen då han hunnit bli trött efter en lång dag av upptäcktsfärder. Han gråter då en liten stund, men sen blir han glad igen och ska på golvet igen och upptäcka mera. Han drar sig fortsättningsvis framåt, men kryper inte på alla fyra. Det är ingen tvekan om att han skulle kunna göra det om han iddes. Men jag tror att han inte ser nån anledning att göra det, för han slipper ändå framåt hyfsat snabbt.

Paus

Det blev visst en paus med bloggandet. Kanske det var bra för inspirationen. Jag var förresten inte ens medveten om att det var sådär länge sen jag bloggade sist. Det känns som tre veckor. Men nu är jag tillbaka!

Semesterresa

Idag far vi på en liten semesterresa några dagar. Ska bli intressant att se hur det går att åka bil långa sträckor med Zacke. Säkert går det bra. Vi far tillsammans med ett par vänner, det ska bli roligt med vuxet sällskap. Man blir aningen insnöad på det här med småbarnsskötsel när man bara går omkring hemma med en baby. Hoppas det blir fint väder!

Framåt

Nu har Zacharias lärt sig att dra sig fram! Han har ju ganska länge rört sig i cirklar, rullat runt och backat bakåt, men för ett par dagar sen hittade han ettans växel. Som tur är har han inte ännu hittat flera växlar = det går inte så snabbt framåt än. Men det tycker förstås mamma är bara bra så hinner hon bättre med :-).

Ps. Vårt barn påminner nog till viss del om sin mor. Är saken han vill ha fler än ett par armdrag från honom så ids han inte ens försöka. Vaddå lat?! ;-)

Önskelista III

Nu är det bara två saker kvar på listan: få sova hela natten och fin trädgård. Men förra natten var faktiskt den bästa på väldigt länge. Zacharias sov från det att vi kom hem, d.v.s. midnatt till sex på morgonen då han åt och sen fortsatte att sova till 9.10! Så idag är jag faktiskt inte trött just alls. Det kan ju också bero på att jag natten före sov med öronproppar och Kennet skötte nattruljansen. Skönt det också!