Semesterresa

Idag far vi på en liten semesterresa några dagar. Ska bli intressant att se hur det går att åka bil långa sträckor med Zacke. Säkert går det bra. Vi far tillsammans med ett par vänner, det ska bli roligt med vuxet sällskap. Man blir aningen insnöad på det här med småbarnsskötsel när man bara går omkring hemma med en baby. Hoppas det blir fint väder!

Framåt

Nu har Zacharias lärt sig att dra sig fram! Han har ju ganska länge rört sig i cirklar, rullat runt och backat bakåt, men för ett par dagar sen hittade han ettans växel. Som tur är har han inte ännu hittat flera växlar = det går inte så snabbt framåt än. Men det tycker förstås mamma är bara bra så hinner hon bättre med :-).

Ps. Vårt barn påminner nog till viss del om sin mor. Är saken han vill ha fler än ett par armdrag från honom så ids han inte ens försöka. Vaddå lat?! ;-)

Önskelista III

Nu är det bara två saker kvar på listan: få sova hela natten och fin trädgård. Men förra natten var faktiskt den bästa på väldigt länge. Zacharias sov från det att vi kom hem, d.v.s. midnatt till sex på morgonen då han åt och sen fortsatte att sova till 9.10! Så idag är jag faktiskt inte trött just alls. Det kan ju också bero på att jag natten före sov med öronproppar och Kennet skötte nattruljansen. Skönt det också!

Mommo

Min mommo dog 26.6.2008. Det är ganska svårt att förstå att hon inte längre finns här. Det är ju inte så att jag träffade henne dagligen, så vardagslivet påverkas inte direkt av att hon är borta. Igår var begravningen. Den var ljus och fin. Zacharias uppförde sig exemplariskt i kyrkan, vilket nog måste anses vara en bedrift, eftersom vi före jordfästningen också närvarade vid en vigsel i en annan kyrka. Också där gick det bra att ha honom med. Så om han fortsätter att arta sig såhär bra så får vi nog vara stolta över honom.
Nu har Zacharias ingen gamlamommo mera och hon var den sista kvar av den generationen. Det är förstås tråkigt, men jag är glad att hon hann träffa Zacharias och också var med på hans dop i vintras.
Vi kommer nog att minnas mommo länge, härligare tant får man nog leta efter! Och vad jag önskar att jag kunde handarbeta som hon!

Utmaning

Den här utmaningen hittade jag i Malins blogg.

1. Vad gjorde du för 10 år sedan ?
För 10 år sen var jag nybakad student och vad jag kan komma ihåg så började jag jobba först i augusti, så den här tiden hade jag skönt sommarlov!

2. Fem saker på göra listan idag.
- måla andra halvan av en bit staket, första halvan målade jag på förmiddagen då Zacke sov
- laga mat
- föra ner x antal schampoflaskor till bastun i källaren, så kanske de blir slut nån gång (jag är typen som nästa alltid lämnar en skvätt kvar i schampoflaskan för att jag köpt ett nytt schampo som är mycket mera spännande att testa. iofs har jag nog också 1-2 sorter som jag alltid har hemma. är jag månne något av en schampoholist?)
- skriva e-post
- titta på MacGyver på dvd

3. Snacks jag gillar.
Chips, salmiak, numera choklad och gårdagens favorit honungsrostade jordnötter, jättegott!

4. Städer jag bott i.
1979- 1999 Nykarleby
1999-2006 Åbo
våren 2003 Elgin, Skottland (tre månader)
2006-2007 Esse, Pedersöre (fast det är ju egentligen ingen stad)
2007-2008 Vasa (bara fem månader)
2008-> Esse, Pedersöre

5. Dessa vill jag veta mera om:
Alla som läser min blogg!

Önskelista II

Jag kan stryka nr. 2 från önskelistan! MJölkstockningen gav med sig igår på kvällen. Fick låna en elektrisk pump och så samarbetade Zacharias och åt duktigt. Skönt! Men jobbigt om det kommer igen.

Däremot hostar Zacke värre än igår, men ingen feber :-). Och annars är han ganska pigg. Men han och vi har sovit ganska dåligt i natt. Vem kan sova med en hostade baby som vänder och vrider på sig varannan minut bredvid sig? Ja, krasslig baby är inte skoj, men något man får leva med förstås. Och det är ju övergående. Nu ska vi ta en tupplur.

Önskelista

På min önskelista just nu:

1. Att Zacharias ska slippa sin hosta och inte bli mera förkyld än han redan är.

2. Att mjölkstockningen, den fjärde i ordningen på ungefär en månad, mirakulöst ska försvinna, eller i varje fall med hårt arbete.

3. Att jag ska få sova en hel natt.

4. Att få en prunkande, grönskande trädgård med massor av vackra blommor, en fruktträdgård, syrenhäck och en snöbollsbuske.

För bara ett par dagar sen existerade inte 1:an och 2:an, men nu gör de det. Jag befarar dessutom att denna mjölkstockning är av det värre slaget och enkelt kan utvecklas till inflammation. Suck. Ska jag kasta in handduken och sluta amma?

Tillbaka!

Nu har vi fått internet kopplat, så nu är vi delaktiga i Det Stora Cyberspace igen. Det finns hur mycket som helst jag kunde blogga om, men jag tror det får komma efterhand. Vad är det viktigaste som hänt denna månad jag varit mer eller mindre borta från internetsurfandets vågor? Förstås att vi flyttat tillbaka till Esse, men det visste ni ju. Igår fick vi ett lass möbler från ikea = kaos i vardagsrummet. Men det kommer att bli bra. Jag har börjat prenumerera på tidningen Vauva, fick första numret idag. Jag väntar också på första numret av Hus&Hem. Vaddå falla offer för direktreklam? ;-) Korvsoppan kokar på spisen och Kennet kommer hem från jobbet när som helst. Zacharias sover sin sköna eftermiddagslur. Så jag kan bara säga att jag har världens bästa liv just nu! Ja, inte för att Zacharias sover, utan för att han sover just nu och annars är så glad och snäll. :-) Och för att Kennet kommer hem, förstås!

Flytt!

Vi har flyttat! Det blev en riktig expressflytt och för tillfället saknar vi internetanslutning, bloggar nu hos min snälla svägerska. Det får bli mera om vårt liv på landet framöver, bara vi återkommer till cybervärlden. När det blir är för tillfället osäkert, men det är inte helt fel att ha en paus från surfandet. Jag inser i varje fall att jag sitter på tok för mycket framför datorn.

Hur som haver så är vi nu tillbaka i Esse och orsaken till flytten är att Kennet fått jobb i Jakobstad.

Hejssvejs!

Vinterringar

Vi har ännu vinterringar på bilen. Vi hade tänkt byta förra gången vi var i Esse, där sommarringarna finns, men så överraskades vi av enormt snöfall, så vi lät bli. Men nästan genast vi kom till Vasa så kändes det för mig nästan olustigt att köra omkring med vinterringar på totalt snö- och isfria vägar och +8 grader på mätaren. Eller nåt i den stilen. Jag var faktiskt tvungen att kika på andra bilars ringar en dag vid Prisma och kunde till min lättnad konstatera att nog många andra åtminstone då ännu hade dubbar på ringarna. Men ändå. Vi ska nog snart byta.

Ps. Jag vet nog att det egentligen heter däck, men nästan alla jag känner pratar ju om bilringar, så varför inte skriva så också? Bilringar kan ju förresten vara nåt helt annat också...

Post

Varför kommer posten på så olika tider? Ibland har vi post i lådan redan kring 11 och ibland har den inte kommit kl. 14. Är det bara för att det en del dagar är mera post att sortera? För det kan väl inte ta längre tid att dela ut, även om mängden skulle vara större? Hmm...

Historiskt ögonblick

I söndags vände sig Zacharias för första gången från rygg till mage. Ögonblicket ägde rum hos mommo. Alla andra satt runt kaffebordet då han passade på att i all tysthet vända sig runt. Ingen av oss bevittnade händelsen och han har hittills inte gjort om det. Men nu har han alltså vänt sig och vilken glad mamma han har för det!

Potatis

Zacharias har börjat äta potatis. Nej, det är egentligen en överdrift. Han får smakportioner. Små portioner. Mycket små. Och det mesta kommer ut tillbaka. I snart två veckor har vi nästan dagligen försökt mata potatis i honom. I söndags var jag så glad, för då svalde han faktiskt ner lite. Annars brukar han mest leka med maten och spotta ut den tillbaka. Nån liten mängd brukar hållas i munnen så länge att den slinker ner när han sedan efter maten ammar. Men på söndagen svalde han alltså. Men säg den glädje som varar. Efter söndagen har han återgått till normalt bordsskick. Och jag säger att jag kommer att vara tvungen att amma honom tills han är 18. Kennet skrattar åt mig. Överväger starkt att prova med köpisbarnmat. Kanske det är mammas kokkonster som är fel? Och nog ska det ju erkännas: potatismos på vatten och bröstmjölk utan salt och smör är inte gott. Jag förstår honom. Kanske potatis blandat med morot skulle vara bättre? Eller majs?

Efterlängtad

På tisdag kväll var jag efterlängtad. Det är ganska länge sedan jag varit på vift utan man och barn eller en av dem. Men i tisdags var jag bjuden på Mary Kay-skönhetskväll. Det var riktigt trevligt och jag hoppas att jag lyckas fortsätta sköta lite bättre om min hy. Men det var ju inte det jag skulle blogga om nu. Kennet var förstås hemma med Zacharias. Jag hade färdigt tagit fram frusen mjölk ur frysen så att Kennet skulle kunna ge mat i flaska åt grabben. Men tror ni Zacharias åt ur flaskan? Nej. Han har gjort det förut, men nu var det bockstopp. Kennet ringde, lätt förtvivlad, och med en gallskrikande baby i bakgrunden hörde jag att det är dags att styra kosan hemåt och lämna skönhetsfixandet åt sitt öde. Ingen direkt fara, jag hade nog hunnit få min beskärda del av skönhet, men lite lessamt kändes det ändå. Då jag kom innanför dörren så möttes jag av mina pojkar, den ena halvsvettig och den andra med tårar i ögonen. Nog värmde det modershjärtat att vara så efterlängtad och visst var det härligt att Zacharias genast lugnade sig i min famn och sen ammade med glupande aptit. Men. Men. Det är ju inte det att jag skulle ha ett enormt behov av att ha egna aktiviteter som kräver att jag är borta från Zacharias över mattider. Det är inte så många gånger Kennet skött Zacharias själv och matat med flaska. Jag har helt enkelt inte behövt eller velat vara borta. Men det har känts bra att åtminstone ha möjligheten. Det insåg jag speciellt nu då den möjligheten inte längre finns. Nog ska vi prova igen, men jag kommer ju att vara förberedd på att avbryta vad jag nu håller på med och rusa hem för att mata. Som tur är så är det inte så länge till som grabben är så beroende av mig. Snart börjar han ju äta gröt och sånt och så kommer han ju att klara sig utan mig mycket längre stunder. Men tills dess så kommer jag att känna mig mer eller mindre bunden. Och kanske efterlängtad ibland.

Babyvakt

Vår babyvakt beter sig konstigt. Ett fungerande larm slår ju av då det är tyst i vagnen, d.v.s. mottagardelen är tyst då det är tyst i barnvagnen eller var man nu har det. En längre tid har vår babyvakt inte tystnat alls utan sänder hela tiden. Påföljden blir att mottagardelen hela tiden brusar lite smått. Ibland mer och ibland mindre, beroende på var man har den. I Esse för ett par veckor sen var den plötsligt helt vanlig igen. Men nu brusar det som bara den igen. Suck. Som tur är påverkas inte själva funktionen alls. Jag har inte en enda gång behövt fundera om Zacke är vaken eller sover. Det hörs nämligen ljudligt i vakten om han vaknar. Månne man borde köpa en ny?

Äntligen fredag!

Ja, äntligen har denna efterlängtade dag kommit. Kennet har jobbat MYCKET övertid den senaste tiden. Den här veckan alldeles speciellt mycket, tror att han tidigast kommit hem kl. 19.30 och det var i tisdags. En kväll kom han hem efter 22. Då hade Zacke redan somnat, så den kvällen träffades inte far och son alls. Hmpf. Kennets chef, eller vem det nu är som hållit i detta projekt som stulit min man från mig, har verkligen inte riktigt färdighet att tidsplanera. Jag hoppas innerligt att dylika tidskrävande och övertidskrävande projekt lyser med sin frånvaro i framtiden. Idag borde projektet vara avslutat, så nu ikväll får jag förhoppningsvis Kennet tillbaka :-). Gäster får vi också ikväll. Det ska bli skoj!

Fotografier

I början av veckan fick vi framkallade bilder på posten. Ca. 200 stycken. Det betyder att jag har fritidssysselsättning för ganska lång tid framöver, om jag bara, bara orkar ta itu med det. En liten del av hjärnan viskar dessutom att föregående sändning foton förvisso är inklistrade i album, men saknar bildtexter. Så jag borde skriva bildtexter och klistra in nya foton. Är det nån annan än jag som gör likadant, d.v.s. framkallar massor av bilder på en gång för att sen frenetiskt klistra in dem i album och vara småirriterad över att högen med oinklistrade bilder aldrig verkar ta slut? Eller är du den typen som helt enkelt inte klistrar in foton i album överhuvudtaget?
Kanske jag ska klippa in ett par exempel på vad vi framkallade. Förresten så tänker jag inte sätta in bilder på Zacharias hit på bloggen, om nån är nyfiken på hur han ser ut nuförtiden så går det bra att maila på kntallgren@gmail.com så skickar jag bild per e-post istället.


Netta och Zachariaspå sparktur i Esse.

Sömnproblem

Zacharias strular med sömnen. Igår sov han en timme på förmiddagen och en timme på seneftermiddagen. Igår somnade han kring 22 och vaknade före sju. Däremellan har han ätit ett par gånger och gnällt uppskattningsvis tusen gånger. Resultatet är en gnällig gosse och en gnällig mamma med kort stubin. En utomordentligt dålig kombination. Men man kan ju inte bli arg på en baby. Han kan ju inte rå för att han sover dåligt. Antagligen beror det hela på att han är lite snuvig. Stackarn. Nu sover han i alla fall sin första dagssömn. Hoppas att han sover tre turer idag så kanske det går lite bättre. Konstaterade för mig själv att om jag hade hormoner som hjälpte mig att sova bara korta knyckar då Zacharias var nyfödd utan att bli fullständigt döslut, så finns det inte ett spår kvar av de hormonerna nu längre. Men nog är vår gosse den allra härligaste ändå :-).

Boknörd

Inspirerad av Mia har jag gjort ett boknördstest. Kul! Här är resultatet:

Purédebut

Idag har Zacharias ätit puré för första gången i sitt liv. Ja, det är det första han ätit i matväg förutom bröstmjölk, undantaget en morot som han fick suga på förra veckan, men den räknar jag inte riktigt med, för allt han kan ha fått i sig av den är väl yttepyttelite morotssaft. Purédebuten kom med plommonpuré p.g.a. diverse magproblem: han har inte kakkat sen i torsdags och det är väldigt länge sen för att vara Zacharias. Så få se nu om plommonen har nån effekt. Inte var det ju mycket han fick i sig, kanske en tesked och inte var det så värst populärt, men kanske det ger utslag på hans lilla oförstörda mage. Det hela finns dokumenterat på film (med digikameran, utan ljud) då barnafadern är på jobb och inte kunde beskåda händelsen. Det kändes inte riktigt vettigt att ge plommon på kvällen, ifall det resulterar i kakkarumba. Hellre tar man en sån på dagen än på natten.